fredag 21 september 2012

Endometrios

Vaknade inatt av en enorm mensvärk. Det var bara att gå upp och stoppa i sig två ipren och gå och lägga sig i badkaret där jag fick spendera de kommande timmarna. Efter mensen är min hud oftast som ett uttorkar russin eftersom jag spenderat så mycket tid där de senaste dagarna. Värme är det enda som hjälper riktigt bra mot smärtan när den är som värst. Faktum är att det brukar vara ett kriterie för mig när jag och min sambo tittar på hus; att det innehåller minst ett badkar :) vet faktiskt inte hur jag skulle överleva de där timmarna annars.

Jag har haft endometrios ända sedan jag var 15 år, fast jag visste det inte då, har faktiskt bara vetat om att det är en kronisk sjukdom jag har de senaste 4 åren. Men visst hade jag ont redan som yngre, vet att jag satt i skolbänken och inte kunde höra ett ord av vad läraren pga av smärtan, eller var på semester ute på båtutflykt när knivarna satte igång att skära i magen, eller på scandinavium horse show där jag var fuktionär... Hurtfriska människor sade då till mig att lite smärta var normalt och att det släppte om jag bara rörde på mig lite grann, men det gjorde det ju inte alls - snarare gjorde det ännu ondare.

Sjukdomen är socialt handikappande eftersom du ett par dagar varje månad är tvingad att stanna hemma. Mensen kommer ju varje månad och det är inte alltid det passar så bra in i ens egna liv att vara tvungen att vara sängliggande. Inte så kul att missa trevliga tillställningar, fester och julafton med familjen pga av detta. Eller att försöka planera in resor så att de inte krockar med mensen, för vem vill ligga på rummet och plågas när du betalt för en dyr resa? Heller inte så kul att känna dåligt samvete varje månad för att kollegorna får jobba med vikarie pga av dig, som tur är har jag väldigt förstående och snälla kollegor, men det är inte alla som har det. När jag pluggade fanns det personer som tyckte att jag var lat och trodde att jag med flit höll mig undan gruppträffar i grupparbete, det känns inte så kul att höra när man varit hemma med hemsk smärta. Det är ju inte så att jag är hemma för att det är roligt, jag hade så klart mycket hellre varit frisk och hela tiden kunna delta aktivt i det som pågår i mitt liv.

När jag för min gynekolog beskrev symptomen för ca 4 år sendan svarade han snabbt att det lät som endometrios. Han skickade hem mig med en broschyr att läsa på. När jag läst igenom broschyren blev jag helt förtvivlad, jag hade aldrig insett att menssmärtan egentligen var en kronisk sjukdom som skapade cystor i min kropp som ständigt växte eller att det inte fanns så mycket bot att få, dessutom var det svårare för många med denna sjukdom att få barn. Hos oss som har endometrios stöter nämligen inte kroppen ut allt blod som den ska göra vid menstruation. En del blod blir kvar och det blir till inkapslade cystor , som kan sätta sig lite var stans i kroppen, varje gång du har mens börjar dessa cystor värka något enormt - det är vad menssmärtan beror på om man har endometrios, det hjälper alltså inte alls att gå ut och gå, vilket jag själv redan konstaterat. Har du otur sätter sig cystorna på tarmar och får dem att växa ihop med massa magproblem som följd. En bekant som har sjukdomen och fött två barn beskrev födslovärkarna som mycket lättare än de smärtor hon har under menstruation, det säger lite om hur ont det kan göra.

Den behandling som finns att få inom sjukvården är operation där man helt enkelt tar bort endometrioserna, detta hjälper för stunden men eftersom operation aldrig åtgärdar orsaken kommer cystorna tillbaka. Jag var på en mycket trevlig träff med endometriosföreningen i Göteborg för någon vecka sedan och där berättade flera att de gjort mellan 5-15 operationer och ändå inte var bra. Man kan också behandlas med hormoner som gör att man hamnar i klimakteriet i förtid. Jag som är mycket för att hjälpa kroppen naturligt tilltalas inte särskillt av dessa metoder. Men förstår ändå dem som väljer att använda sig av dem.

I boken "Happiness, health and hormones" tror författaren att endometrios beror på felbalans i könshormonerna östrogen och progesteron, att vi har för mycket östrogen i förhållande till progesteron. Därför har jag det senaste året använt mig av naturligt progesteron som finns på hälsokosten, detta har faktiskt minskat smärtorna en del. Jag har också fått tips om jättnattljusolja kan hjälpa kvinnor med hormonproblem, detta har jag precis börjat testa och kan ännu inte uttala mig om. Har också precis fått tips om en bok med kost för oss som har endometrios, ska läsa denna för att se om det kan finnas något mer jag kan göra med kosten för att bli bättre. Av endometriosföreningen fick jag också tips om att man kan få hjälp av sjukgymnast med akupunktur som ska lindra smärtan. Jag har nu gått på det två gånger och kan nog inte säga att jag känner någon lättnad denna månad iaf, men tror att det är lite för tidigt att utvärdera ännu. Om någon som har endometrios läser detta och har ytterligare tips får ni gärna maila mig om dem.

Nu ska jag lägga mig i soffan en stund med en varm vetekudde. Kram på er alla!

1 kommentar:

  1. Jag har haft Endometrios större delen av mitt liv också, och det jag fick hjälp mest av är Provera i tablettform. Det är samma sak som en provera spruta (= ett preventivmedel) fast man här tar just så mycket tabletter så du inte har några mensblödningar alls (dvs man måste hitta sin egen behövda dos för att bli blödningsfri) och därmed slipper man cystbildningar och kan leva ett bra liv.

    Kram
    Annette

    SvaraRadera