söndag 12 januari 2014

Ugnsbakad aubergine med basilikapesto, tomatsås och vildris

Hittade på detta  recept idag och tänkte att det är bäst att jag lägger in det i bloggen så att jag inte glömmer av det för resultatet blev mycket gott. Rätten är ju dessutom urnyttig vilket ger den ett extra plus.

Till auberginen behöver du:
Till tomatsåsen behöver du:
  • 5 tomater
  • 2 vitlöksklyftor
  • 1 gul lök
  • Basilika
  • Salt/peppar
  • ev. lite tomatpuré
Gör så här:
  • Sätt ugnen på 200 grader
  • Skär auberginerna i ca 2 cm tjocka skivor och lägg ut på en plåt
  • Salta och peppra, smeta sen in ca 1 tsk basilikapesto på varje skiva
  • Strö rikligt med fetaost över skivorna och ringla sedan olivolja över.
  • Stoppa in i ugnen lite under mitten i ca 20-30 min

  • Skär upp löken och låt den svettas en stund i pannan.
  • Skär tomaterna i små bitar och häll i kastrullen.
  • Pressa i två vitlöksklyftor, samt krydda.
  • Låt sjuda i ca 20 min.
Servera med råris eller vildris som till skillnad från "vanligt ris" fortfarande innehåller massor av bra b-vitaminer och annat nyttigt eftersom de fått behålla det skalet där i stort sett alla vitaminer och mineraler befinner sig. Vanligt ris är ungefär lika nyttigt som barkis medans råris är mycket hälsosamt, så se till att byta upp dig och börja välja det hälsosammare alternativet.

Så mycket enklare eller nyttigare kan det inte bli.
Smaklig måltid! Sambon gav maten en 4/5 i betyg (han är iofs partisk) .

söndag 22 december 2013

Om vikten av rätt omega-3 balans i oss - och i djuren vi äter

Varför man bör använda eko/ gräsbetande -kött (en av anledningarna):

Jag håller just nu på att läsa den mycket insiktsfulla  boken Anticancer av David Servan- Schreiber (tack för tipset Karin Fredriksson). En väldigt bra bok som är bra att ha läst oavsett om man har cancer eller inte. David som skrivit boken är själv läkare och forskare och upptäckte under sin forskning av hjärnan att han själv hade en hjärntumör endast 30 år gammal. Han genomgick först konventionell behandling men cancern återkom. Då började han titta även på andra alternativa metoder - i denna bok samlar han sin kunskap kring den resa han gjort.

Detta blogginlägg är ett rent citat ur en del av hans bok eftersom jag tyckte att det förklarade så enkelt och bra vikten av att äta ekologiskt kött (men även mjölkprodukter om man nyttjar dessa) från gräsbetande djur. Men detta gäller även odlad lax som matas med spannmål.

"När naturen får ha sin gång kalvar korna på våren när gräset är som frodigast och producerar sedan mjölk i flera månader tills sommaren är över. Vårgräset är särskilt rikt på omega-3-fettsyror, och dessa fettsyror finns därför i riklig mängd i mjölken från kor som är uppfödda på gräsbete, liksom i andra mjölkprodukter - smör, grädde, yoghurt och ost. Omega-3 finns också i nötkött från gräsuppfödd boskap och i ägg från frigående höns som är uppfödda på hönsfoder (istället för spannmål).

På 50-talet ökade efterfrågan på mjölkprodukter och nötkött så lantbrukarna var tvungna att se sig om efter genvägar i den naturliga mjölkproduktionscykeln och minska den betesareal som krävs för att livnära en ko på 750 kg. Man övergav det fria betet och började med industriell uppfödning. Majs, soja och vete som numera är det huvudsakliga fodret för nötkreatur innehåller praktiskt taget inga omega-3-fessyror alls och. Dessa näringskällor är tvärtom rika på omega-6. Omega 3 och 6  kallas essentiella eftersom de inte kan produceras av människokroppen. Det innebär att innebär att mängden omega-3 och omega-6 i våra kroppar härrör direkt från innehållet i vår föda. Och mängden av dessa fettsyror i vår föda beror i sin tur på vad de har fått i sin föda. Om de äter gräs innehåller köttet, mjölken och äggen som vi får av dem en perfekt avvägning av omega-3 och omega-6 (en fördelning som ligger nära 1/1). Om djuren utfodras med majs och soja kan det leda till en obalans i våra kroppar på hela 1/15 eller upp till 1/40.

Omega-3 och omega-6fettsyrorna i våra kroppar tävlar hela tiden om att styra våra kroppsfunktioner. Omega-6-fetsyrorna bidrar med att lagra fett, gör cellerna oelastiska och gynnar koagulering och inflammationer som reaktion på angrepp utifrån (viktiga egenskaper som behövs i rätt mängd). De stimulerar även fettcellernas produktion ända från födsel. Omega-3-fettsyrorna spelar en viktig roll i utvecklingen av nervsystemet, gör cellmembranen mer elastiska och dämpar inflammationer. De begränsar också produktionen av fettceller. Vår fysiologiska balans beror i hög grad på fördelningen mellan omega-3 och omega-6 i vår kost och därmed i vår kropp. Det har visat sig att denna balans i kosthållningen är den som förändrats mest dramatiskt de senaste 50 åren eftersom omega-6 finns i nästan all mat vi äter (mycket även i kakor, kex, halvfabrikat, glass mm.) medans omega-3 är nästan obefintligt.

Kor är inte det enda djur som påverkas av den här förändringen. Även hönsens näringsintag har förändrats radikalt. Ägg- själva sinnebilden för naturlig föda- innehåller inte längre samma essentiella fettsyror som för 50 år sedan. Läkaren A. Smimopoulos är en framstående amerikansk näringsfysiolog som ledde avdelningen för näringsforskning inom USA:s nationella hälsovårdsmyndighet. Han gjorde en studie som visade att höns som är uppfödda på majs (vilket är vanligast idag) innehåller 20 gånger mer omega-6 än omega-3. I ägg från den grekiska bondgård hon växte upp var fördelningen i princip 1/1." sidan 106-107

Vad jag själv förstått så beror mycket av de välfärdssjukdomar (som cancer, diabetes, hjärtkärlsjukdom mm.) som drabbar västvärlden nu till bl.a.på för mycket inflammation i kroppen - därför är det viktigt att försöka se till att få i sig mindre omega-6 och omega-3. Detta eftersom vi överöses av omega-6 i nästan all mat vi konsumerar medans omega-3 är sällsynt.

måndag 9 september 2013

Ugnsstekta endiver

Detta receptet tänkte jag testa ikväll, tycker att det låter väldigt gott. Eftersom jag försöker äta mer vegetariskt försöker jag hitta fler goda grönsaksrätter. Har du någon favorit får du gärna tipsa mig.

För detta receptet behöver du (4 portioner) :

2 endiver
salt
peppar
50 g smör
1/2 citron
50 g valnötter eller pekannötter - grovhackade
1 msk flytande honung

Gör så här:

Sätt ugnen på 175 grader. Dela endiverna och lägg i en form med den skurna sidan uppåt. Blanda ihop uppvärmt smör, saften från citronen, rivet citronskal, nötter och honung och fördela över endiverna. Strö över timjan. Stek i ugnen tills endiverna är mjuka ca 15-20 minuter.


måndag 11 februari 2013

Viktiga små enzymer


Upp till 95% av din kropps verksamhet är beroende av mineraler. En av mineralernas viktigaste uppgifter är att hjälpa till att bilda enzymer. Enzymer är små katalysatorer som sätter igång mängder av viktiga reaktioner i din kropp, det finns tusentals av dem i kroppen och de hjälper till med precis allting från att smälta din middag till hjärnans funktioner till läkning och avgiftning.

Det finns två huvudtyper av enzymer: matsmältnings- och ämnesomsättningsenzymer. Matsmältningsenzymer bryter ner maten i enklare och mindre beståndsdelar vilka är lättare för din kropp att absorbera. Matsmältningen börjar samtidigt som du stoppar maten i munnen. Det är en process som involverar saliv, mage, tolvfingertarm, bukspottskörtel och tunntarm. Alla dessa organ utsöndrar olika enzymer som bryter ned maten på olika sätt längst med vägen. Om tillräckliga mängder enzym inte finns vid något stadium, halkar maten bara vidare och blir dåligt smält, detta leder i sin tur till att vi inte tar upp alla nyttigheter som finns i maten utan de bara passerar utan att göra någon nytta.

När vi tuggar bildas enzymer i saliven, ju mer och noggrannare du tuggar, desto fler av dessa enzymer produceras. Att tugga ordentligt hjälper alltså matsmältningen både genom att maten i sig själv blir mer bearbetad men också genom att massor av fler enzymer kan hjälpa till vid matsmältningen – dubbel vinst. Många av oss har för få matsmältningsenzymer, då behöver immunförsvaret rycka ut och extraknäcka som matsmältare. Detta leder i sin tur till att immunförsvaret inte kan göra sitt jobb lika effektivt, därför är det av största vikt att se till att kroppen kan skapa tillräckligt med enzymer bl.a. genom att tugga.

Enzymer är både PH och värmekänsliga, om du värmer maten över 47 grader dör enzymerna. I kokt, stekt och grillad mat finns det alltså inga enzymer. Det är därför det är så viktigt att varje dag äta ordentligt med råa grönsaker och rå frukt – eftersom du då hela tiden fyller på förrådet med enzymer ytterligare. Om du inte äter tillräckligt med enzymer tvingas kroppen själv tillverka fler matsmältningsenzymer för att klara av bördan av att smälta maten. Problemet är då att kroppen inte har hur mycket energi som helst – den måste helt enkelt välja – om jag tillverkar fler matsmältningsenzymer måste jag minska på tillverkningen av ämnesomsättningsenzymer. Ungefär som du på ditt arbete, om du tvingas göra mycket mer av en arbetsuppgift, har du mindre tid att göra en annan. Genom att fylla på med växters redan färdiggjorda enzymer ger du din kropp lite välförtjänt rast eftersom den då inte behöver tillverka lika många själv, du sliter helt enkelt inte lika hårt på kroppen.

Om din kropp är som ett bankkonto så är enzymerna pengar, om du bara gör uttag är det snart tomt på kontot, men ju mer du sätter in, desto rikare blir du!

Vad gör då ämnesomsättningsenzymerna? Jo, de ligger bakom varje biokemisk reaktion i dina biljoner celler, de bildar blod, vävnader och organ. De reparerar kroppen, ser till att du håller temperatur, vätskebalans och blodtryck på lagom nivå efter yttre omständigheter. De producerar din energi och avlägsnar restprodukter – det är med andra ord hyfsat viktigt att ha tillräckligt antal även av dessa enzymer… Om maten innehåller tillräckligt med enzymer kan alltså bukspottskörteln lägga mer krut på att tillverka ämnesomsättningsenzymer som hjälper till att reparera, avgifta, föryngra och underhålla din kropp.

Hoppas du genom detta lilla inlägg nu förstått vikten av att tugga ordentligt samt att varje dag äta råkost.

fredag 8 februari 2013

Recept: Broccolisoppa

Som ni kanske märkt vid detta laget har jag för en förkärlek till att laga soppor, det är enkelt blir oftast väldigt gott och blir goda även dagen efter när man värmer upp dem. Dessutom går det att variera i all oändlighet.

Denna soppa som blivit en favorit lärde jag mig av min handledare under min praktik i Mölndals stad när jag utbildade mig till hälso- och friskvårdskonsulent.

Du behöver: (5-6 portioner)
  • 500 g broccoli (ca 4 stånd)
  • 2 gula lökar
  • 1 msk buljong, kyckling eller vegetarisk beroende på vilken smak du vill ha.
  • Salt/ peppar
  • Timjan
  • Om du är lat: en paket kelda ostsås, annars: 3 dl grädde och 3 dl valfri riven ost 
  • ca 1 liter vatten.
Gör så här:
  • Fräs löken
  • Häll på vatten, buljong och broccolin.
  • Salta och peppra efter smak.
  • Låt koka tills broccolin är lagom mjuk.
  • Mixa allt till en slät soppa.
  • Häll i ostsåsen/ grädde och riven ost
  • Krydda med timjan.
  • Låt allting koka i ytterligare 5-10 minter.
  • Klart!
Vi brukar ha lite fetaost i soppan för att göra den lite matigare. Bacon eller räkor är ett annat alternativ om man äter kött.


onsdag 6 februari 2013

Recept: chokladbollar på raw food-vis

Testade förra veckan att göra dessa urgoda chokladbollar. Ett extra plus är också att de är så enkla att få till - det går på ett kick. Jättegott att ha till fikat eller som mellanmål. Sambon tyckte att de passade perfekt till en slurk whiskey.

För att kunna tillverka dem behöver du en matberedare.

Du behöver: (till ca 10 st)

ca 2 dl cashewnötter
150 g urkärnade dadlar
1-2 msk rawkakao eller carob (beroende på hur mycket chokladsmak du vill ha)
1/2 msk honung
1/2 msk kokosfett (inte nödvändigt men ger god smak)
1/2 tsk äkta vaniljpulver
1/2-1 dl kokosflingor
1 nypa salt

Gör så här:

1) Mixa alla ingredienser noggrant i matberedaren.
2) Rulla lagom stora bollar av degen.
3) Rulla bollarna i kokos
4) Klart!

Eftersom jag själv gjorde bollarna lite på en höft är jag lite osäker på exakt hur mycket nötter jag hade i - jag tror det var ca 2 dl, men prova själva och se om ni kanske behöver lite mer eller mindre av den varan för att få den rätta konsistensen. Om du vill ha det mindre sött kan du skippa honungen eller minska på dadlarna.






fredag 25 januari 2013

Ugnsbakade paprikor med tacoköttfärs


Idag gjorde vi fredagsmys LCHF-style och det blev verkligen urgott. Enkelt och nyttigt är det med. Servera det hela med en sallad.

Till 5 portioner behöver du:

·         5 paprikor

·         150 g fetaost

·         500 g nötfärs

·         1 gul lök

·         Jalapeños (så mycket du själv vill ha beroende på hur stark mat du vill ha)

·         1 påse tacokrydda om man är lat – lägg i samma kryddor själv om du känner dig mer energisk: salt, chilipeppar, vitlök, kummin, oregano och paprikapulver

Gör så här:

1.      Ta ur kärnhuset ur paprikan och skär av locket, kör dem i ugnen på 200 grader i 10 minuter.

2.      Stek köttfärs och lök

3.      Blanda i kryddor

4.      Blanda i fetaost och jalapeños

5.      Fyll paprikorna med köttfärsblandningen

6.      Ställ in paprikorna i ugnen i 20-30 minuter

7.      Klart!

Boktips: body shape diet av Dr Cass Ingram


Jag har ju mycket problem med mina hormoner och vill försöka hitta en väg att balansera dessa på ett så naturligt sätt som möjligt. Jag tror att om man lyckats att vrida hälsohjulet åt fel håll med dålig mat, stress, gifter mm. kan man också på samma sätt vrida det tillbaka mot en bättre hälsa. Jag har läst massor och klurat mycket på vilken väg som är bäst; ska man äta: raw food, LCHF, vegetariskt enligt GAPS osv? Jag har stått lite som en åsna mellan hötappar och ätit lite här och lite där utan att veta riktigt vad som är bäst för mig.  I julklapp av min kära bror och hans fru fick jag en bok som hade många svar på frågor jag haft om vilken kost jag ska välja: The body shape diet av Dr. Cass Ingram

Vilken kost just DU ska välja är nämligen enligt denna läkare olika beroende på vilka hormoner du har problem med. Din kroppstyp avslöjar dina hormonella svagheter men genom att äta kost som balanserar just dina hormoner kan du återvinna hälsan och lättare gå ner i vikt. Det är hormonerna som avgör hur ditt skelett, dina organ och hela din kropp formateras. Så genom att studera hur just du ser ut och hur du lägger på dig fett kan du också avgöra hur du bör äta för att må bra.

När jag själv gjorde självtesten i boken (för att avgöra vilka hormoner du har problem med) fick jag mest poäng på skölkörtelhormonerna, men även höga poäng när det gällde binjurarna – dessa visste jag ju redan innan att jag hade problem med. Jag hade alltså en blandad problematik och min kroppstyp är hypothyroid-adrenal. Om jag studerade mina händer och fingrar stämde deras utseende också mycket väl med den beskrivning som gavs i boken vilket var mycket intressant. De personer som hade min kroppstyp skulle nämligen ha ringfinger som är kortare än pekfingret på högerhanden och tvärtom på vänsterhanden – vilket jag alltså hade. Att andratån är längre än stortån har min mamma alltid skrattat åt. Men döm om min förvåning när också detta visade sig tillhöra den kroppstyp jag visade mig ha.

Enligt boken ska jag äta en kost rik på protein, bra fetter, mycket frukt och grönsaker. Det är också viktigt att allt är ekologiskt och att köttet är från gräsätande djur. Detta är ungefär som den stenålderskost jag redan innan känt mig mest dragen till. Enligt boken ska jag också äta mjölkprodukter, och det gör jag till viss del (smör, creme fraiche, ibland lite yoghurt). Men jag känner själv att jag vill minimera mitt intag av detta eftersom jag mår bättre då.

Boken går också genom det endokrina systemet som helhet och tipsar om örter och tillskott som är bra för din kroppstyp. Jag kan absolut rekommendera denna bok.

Är du intresserad av att köpa boken finns den här: http://www.adlibris.com/se/product.aspx?isbn=1931078289 
Detta föredrag av DR Eric Berg på samma tema är också mycket sevärt: http://www.youtube.com/watch?v=_m-R4RqRQqM
 

torsdag 24 januari 2013

Kryddig räksoppa med blodapelsin



Jag och mamma lagade en jättegod räksoppa i helgen, den smakade som räksoppa från en riktigt bra restaurang J Tror att den passar ypperligt som förrätt om du ska ha middag hemma. Den är inte så matig så är du hungrig behöver du kanske någon macka till, eller lägga i lite grönsaker extra, exempelvis lite broccoli och morot.

Till 4 portioner behöver du:

·         1/2 kg räkor med skal

·         3 dl grädde

·         8 dl vatten

·         2 dl juice från blodapelsin

·         1 dl citronjuice

·         2 charlottenlökar

·         ½ fänkålsstånd

·         2 morötter

·         2 msk fänkålsfrön

·         2 msk tomatpuré

·         Timjan

·         Cayennepeppar

·         Salt     

Gör så här:

1.      Skala räkorna och fräs skalen tillsammans med finhackad lök, morot och fänkål tills de fått lite färg.

2.      Lägg i tomatpuré, fänkålsfrön och timjan. Fräs ytterligare en stund.

3.      Häll på vatten och låt sjuda 15-20 minuter under lock.

4.      Sila av hela klabbet, pressa även ut resterna av buljongen ur räkskal och grönsaker i grytan.

5.      Häll i citron och blodapelsinjuice, grädde och cayennepeppar (hur mycket du tar beror på hur stark du vill ha soppan).

6.      Salta efter behag och lägg ev. i lite mer timjan.

7.      Låt koka i ytterligare ca 10 min under lock.

8.      Servera med räkorna i.

9.      Klart!

måndag 21 januari 2013

Kött eller inte - det är frågan

Har länge klurat på det här med att äta kött vs att vara vegetarian – då lägger jag inga etiska eller miljömässiga aspekter i frågan just denna gång, (för då vinner det vegetariska alternativet utan motstånd) jag tänker på de hälsomässiga. 

Proteiner innehåller aminosyror vilka kroppen inte kan tillverka själv utan som måste tillföras kroppen via kost, detta vet säkert de flesta. Animalier är fullständiga proteiner dvs. de innehåller alla de livsviktiga aminosyror (8)  vi behöver för att överleva. Vegetariska alternativ innehåller ofullständiga proteiner vilket betyder att de behöver pusslas ihop med varandra inuti kroppen för att bli fullständiga.

Jag har själv alltid ätit kött men har inte undgått att se många braskande rubriker om att detta orsakar cancer, att vegetarianer lever längre, att kött ruttnar i tarmen, att vår mag- och tarmkanal inte är byggd för att bryta ner kött mm. Om detta skulle visa sig stämma borde jag ju verkligen välja den vegetariska linjen.  Jag har också läst ett antal böcker där man anser att vi människor mår bäst av att äta vegetariskt/ vegansk och klarar oss fint utan animalier. Dessa böcker hävdar också att vi historiskt nästan uteslutande levt av vegetariska alternativ.  Många har t.o.m. läkt ut allvarliga sjukdomar som länge plågat dem via detta kostalternativ.
Sen har jag också läst ett antal böcker som säger att vi människor är gjorda för att äta kött, att vi behöver dessa proteiner och fetter för att må bra, att vi inte klarar att ta upp näringen ordentligt ur växter, att det inte finns några vegetarianer som mår helt ok, att vår mag- och tarmkanal tvärtom är alldeles ypperligt anpassad till att bryta ner kött och att det där med att kött ruttnar i tarmen bara är trams. Dessa böcker säger att vi sedan urminnes tider huvudsakligen baserat vår föda på animalier. 

Så vad välja? Vilket alternativ ger den bästa hälsan för mig? Detta är något jag länge funderat över och som har förbryllat mig. Båda sidor har bra och underbyggda argument, så vem har rätt?
I den bok jag läser ”The body shape diet” av Dr. Cass Inram har jag till min glädje funnit en del bra svar på frågan som jag tänkte delge er. För det första innehåller vår magsäck enzymer för att bryta ner såväl vegetalier som animalier, vilket borde betyda att vi människor är allätare dvs. ska äta både kött och grönsaker.  Dr Cass säger i boken att protein och kolesterol är oerhört viktigt för att kroppen ska må bra, alla celler i kroppen är uppbyggda av dessa ämnen. De är också viktiga byggstenar till alla våra hormoner – så har du problem med hormonerna är det mycket viktigt att få i sig tillräckligt av detta. Äter du inte kött har du också svårt att få i dig tillräckligt med vitamin A, D och B12.

Dr Cass håller dock med om att det stämmer att köttätare dör tidigare och oftare får cancer, men att orsaken till detta inte ligger i ATT vi äter kött utan VAD vi äter för kött. Vi äter mycket hårt processat kött från sönderavlade djur som proppats fulla med antibiotika och är uppvuxna i ohälsosamma miljöer och uppfödda på mat de inte är gjorda för. Det är detta kött som vi blir sjuka av. Att däremot äta ekologiskt kött från gräsätande djur är enligt läkaren bara hälsosamt.

Han säger dock vidare att det finns tillfällen då det kan vara bra att övergå till att äta vegetariskt en period. Till exempel finns det många med allvarliga sjukdomar som cancer som blivit mycket bättre och t.o.m. friska av att äta vegetariskt. Dock bör man efter ett eller ett par år när kroppen avgiftats att återgå till att äta kött. Detta eftersom kroppen behöver de komplexa aminosyror, fetter och vitaminer som köttet innehåller för att må bra i längden. Dock är det viktigt att tänka på att varje dag även inkludera mycket frukt och grönt i kosten och inte bara kött. Detta eftersom även frukt och grönt innehåller mycket vitaminer, mineraler och enzymer som vi behöver. De ämnen i kött som ökar cancerrisken neutraliseras också av de antioxidanter som finns i grönsakerna.

För att sammanfatta det hela är det så anser alltså denna läkare att kött är mycket viktigt att äta för vår hälsa, speciellt om du har problem med hormonerna. Det gäller dock att äta kött av bra kvalitet. Det ska vara ekologiskt, oprocessat och från gräsätande djur.

Jag tror själv att det ligger mycket i det Dr Cass säger och kommer att forsätta äta kött tills det att någon bevisar motsatsen för mig. Jag tänker redan mycket på att det ska vara av bra kvalité, så där behöver jag inte göra någon stor förändring. Jag väljer dock gärna liksom jag hittills gjort att äta vegetariska alternativ någon dag i veckan.