onsdag 21 november 2012

Läckande tarm, del 1


Efter 6,5 år och ett par hyllmetrar utlästa böcker, diskussioner och informationshämtning på nätet tror jag att jag klurat ut vad som är grundorsaken till min hypotyreos, trötthet och IBS : nämligen läckande tarm. Jag tror att jag drabbats av detta pga. av att min tarm blivit så pass skadad efter tre clostridie didfficille-infektioner vilka jag tidigare skrivit om. För att jag ska bli frisk är det därför detta jag i första hand behöver fokusera på att åtgärda.

Läckande tarm kan orsaka eller vara inblandad i en hel räcka med sjukdomar som: ME (kroniskt trötthetssyndrom), glutenintolerans, eksem, autism, IBS, psoriasis, reumatism, Chrohns sjukdom, hypotyreos, allergier, astma, näringsbrister, autoimmunitet, artrit, MS, fibromyalgi mm.

Många symptom kan associeras med syndromet, några av dem är: magsmärta, svullen mage, ledvärk, muskelvärk, förstoppning, diarré, trötthet, utmattning, feber som till synes inte har någon orsak, hjärndimma, gaser, dåligt immunförsvar, humörsvängningar, dåligt minne, hudutslag, låg tolerans vid träning, återkommande urinvägsinfektioner mm.

Vårt matsmältningssystem är oerhört komplicerat och ska förvandla den mat vi äter till mikroskopiska partiklar vilka cellerna sen ska använda till energi, underhåll och reparation. Detta system står också för 70-80% av vårt immunförsvar. Tarmen är barriären som bestämmer vad som ska få komma in i vår kropp och vad som ska åka direkt ut igen. Den ska släppa igenom näringen men samtidigt blockera gifter, för stora molekyler och bakterier. För den som har läckande tarm har tarmen av någon orsak blivit så pass skadad att saker som normalt inte ska ta sig ut till cellerna ändå hamnar där.

Tarmen är täckt av små celler som kallas entrocyter, på dessa entrocyter finns ytterligare mängde av ännu mindre entrocyter, microentrocyter (tarmluddet), man kan tänka sig dem som alla de små ludden på handduken. Etrocyterna är täckta av ett lager bakterier och slem som skyddar tarmen. Tarmluddet producerar matsmältningsenzymer, absorberar näring och blockerar samtidigt substanser som inte är bra för kroppen.

Mellan tarmludden finns små sammanbindningar (desmosomes på engelska) vilka gör att entrocyterna sitter tätt, tätt ihop och därigenom släpps inga för stora partiklar ut. Men om tarmslemmhinnan av någon anledning blir irriterad kommer dessa sammanbindningar att luckras upp och större mellanrum bildas. Detta leder till att för stora partiklar tillåts att passera ut genom tarmen. Ju mer förstörd tarmslemhinnan blir, desto fler och större partiklar kommer genom dessa håligheter ut i kroppen. Immunsystemet kommer då att reagera på dessa främmande partiklar som felaktigt släppts igenom genom att reagera med antikroppar mot dem. Detta leder till ökad inflammation i kroppen. Dåliga bakterier, svamp och osmält mat passerar nu ut i kroppen och koloniserar andra delar av kroppen och orsakar obalanser i andra organ i kroppen.

Tarmslemhinnan är också täckt av ett lager av goda och onda bakterier. För att tarmluddet (entrocyterna) ska må bra och överleva krävs att vi har en god bakterieflora i tarmen. De dåliga bakterierna tar nämligen kål på tarmluddet. Så länge de goda bakterierna är fler kan de hålla de dåliga bakterierna i schack. Men många av oss har av diverse orsaker ingen god bakterieflora vilket leder till att de dåliga bakterierna få ta över och lever loppan, vilket slutligen alltså leder till att vår tarmslemhinna blir i så dåligt skick att den släpper ut helt felaktiga saker ut i kroppen.

Det är ju just detta som hände i min tarm efter att jag ätit antibiotika. Antibiotika tar ju död på alla bakterier, goda som onda, och har vi otur (som jag i detta fallet), är de första bakterierna som hittar tillbaka efter en sådan kur av den dåliga sorten. Eftersom det är rent i tarmen från bakterier möter de dåliga bakterierna inget motstånd utan tillåts härja fritt och orsakar massa skada. Det är därför det är så viktigt att hela tiden fylla på med goda bakterier, speciellt om du ätit antibiotika.
Från en klok kvinna i en av grupperna på facebook fick jag också förståelse för hur läckande tarm och min hypotyreos hänger ihop samt varför tyvärr medicinerna för sköldskörteln tyvärr slutar fungera på mig efter ett par månader. Hon menar att binjurarna, vilka är de organ som hjälper oss hantera all sorts stress i kroppen blir överbelastade (jag har fått kortisolbrist konstaterad vilket innebär att binjurarna är utmattade). Detta eftersom läckande tarm är en extremt stor stressor för kroppen. Binjurarna och en av dess hormoner kortisol är nära kopplade till sköldkörtelhormonerna eftersom denna hormon hjälper skölkörtelhormonerna in i cellerna. När binjurarna är utmattade orkar de inte med vanlig ämnesomsättning utan blockerar istället sköldkörtelhormonernas effekt för att få hela systemet att gå på lågvarv och vila. Detta för att få dig att ta det lungt och inte fresta på kroppen ännu mer. Om du då äter sköldkörtelhormoner kan du till en början må bättre då ämnesomsättningen ökar (så var det för mig). Men eftersom du inte åtgärdat orsaken till att kroppen är stressad och har låg ämnesomsättning (läckande tarm) kommer kroppen så småningom att åter igen att dra ner på ämnesomsättningen eftersom den helt enkelt vill att du ska ta det lungt tills det att du läkt. För att bli frisk från hypotyreosen måste jag alltså först laga tarmen. Jag vill tillägga att all hypotyreos inte är orsakad av läckande tarm. Hypotyreosen kan ha många orsaker, men för mig (och kanske flera) tror jag att det är så här.

Läckande tarm orsakar också levern mycket extra arbete eftersom det är detta organ som ska rena oss från gifter och främmande saker i kroppen. Den läckande tarmen gör att levern har fullt upp med att rena oss från osmält mat, inflammagener och bakterier. Detta leder till att den inte har tid att göra sitt egentliga arbete, att neutralisera oss från gifter som kommit in i kroppen (via ex alkohol, mediciner, miljögifter i omgivningen). Levern kommer då att lagra gifterna i fettet för att ta hand om dessa senare när den får tid över. Men en kropp som hela tiden läcker ut nya gifter genom tarmen gör att levern aldrig får någon tid över. Detta leder både till att levern bli överbelastad samt att vi lagrar mängder med gifter i kroppen. Att din lever är överbelastad kan du märka på att du är känslig för dofter som parfym och röklukt samt att du har svårt att tolerera även mindre mängder alkohol (båda dessa stämmer på mig).

Detta var första delen om läckande tarm men en förklaring om vad syndromet innebär. Jag kommer senare också att ta upp vad som orsakar syndromet samt vad du kan göra för att läka tarmen.

Vill du läsa mer om läckande tarm kan jag rekommendera:

Leaky gut syndrome – Elisabeth Lipski http://www.adlibris.com/se/product.aspx?isbn=0879838248

Gut and Psychology Syndrome  (GAPS)– Dr Natascha Cambell-McBride http://www.adlibris.com/se/product.aspx?isbn=0954852028

Denna hemsida om GAPS är också väldigt bra: http://tarmochpsykologi.wordpress.com/vad-ar-gaps/

 

 

 

2 kommentarer:

  1. intressant... har aldrig hört talas om läckande tarm förut

    SvaraRadera
  2. http://www.youtube.com/watch?v=AnFHzo8NiCc

    SvaraRadera